MISAC
Medicinsk forskning och utveckling
Leg. Tandl. Christer Malmström

spacer
 Startsidan
spacer
 Introduktion
spacer
 Böcker & video
spacer
 Egen forskning
spacer
 Egna artiklar
spacer
 Patientinformation
spacer
 Hälsodeklaration
spacer
 Viktiga artiklar
spacer
 Länkar
spacer
 Bra adresser
bullet

Amalgam ett ostabilt material

bullet

Infraktioner och kuspfrakturer på tänder med amalgamfyllningar

bullet

Oral Miljöförorening

bullet

100 analyser av kvicksilver i feces

bullet

Mercury in brain tissue of infants

bullet

Amalgam derived mercury in feces

bullet

Kvicksilverläckage från amalgam av känd ålder

bullet

LMI-Biospectrons feces test



Amalgam ett ostabilt material

©Christer Malmström & Magnus Nylander

Tidsskrift for tandlæger oktober 1989 : 85-87.

Det har tidigare påpekats att amalgam är ett från materialteknisk synpunkt olämpligt och ostabilt material.

Amalgamets korrosion och den där av följande expansionen orsakar sprickor i dentin och emalj, med tiden åtföljt av kuspfrakturer och missfärgning av de amalgamfyllda tänderna. Korrosionen kan också orsaka längsfrakturer på tanden och att kronor och bryggor placerade över amalgam lossnar. 1,2,3

Det gör att det är lätt att differentialdiagnostiskt skilja mellan frakturer orsakade av amalgamkorrosion och de ovanligare "belastningsfrakturerna". 1

Under de senaste 10-20 åren tycks det ha skett en kraftig ökning av amalgamkorrosion troligen orsakad av den ökade "kemikaliseringen" av mat, mediciner, tandkräm. 2

Amalgam, som användes för tandlagningar, läcker kontinuerligt kvicksilver i ång- och droppform. Mängden av läckande kvicksilverånga ökar kraftigt vid mekanisk och/eller kemisk påverkan på fyllningen (t ex vid tuggning, tandborstning). 3,5,6,7

Kvicksilver, silver, och koppar och övriga metaller i amalgam läcker ut vid korrosion. Största orsaken till kvicksilverläckage tycks vara "diffusion". 4,8

Studier av obduktionsmaterial visar på tydligt samband mellan antalet amalgam i tänderna och mängden kvicksilver (och silver) i hjärna och njurar. 9,14

Hos avlidna svenska tandläkare och tandsköterskor har också påvisats en förhöjd kvicksilverhalt i hjärna och andra organ. Direkt absorption av kvicksilver via näshålan är möjlig och försvårar beräkningen av kvicksilverupptag. 12

Målet med denna undersökning är att undersöka några av de faktorer som här har betydelse för läckaget av kvicksilver från amalgamfyllningar på människa.

Metod
Amalgamets ostabilitet är mätt som en funktion av koncentrationen på utläckt kvicksilverånga från amalgamfyllningen in vivo (mätt i µg Hg/m³ luft).

Den sedvanliga metoden att mäta utläckt kvicksilverånga hos patienter med amalgamfyllningar har varit att mäta kvicksilverkoncentrationen i utandningsluft och i intraoral luft. 3,5,6,7
Avsikten med denna undersökning har varit att mäta direkt över amalgamfyllningen.

Fig 1

Figur 1
Kvicksilvrets möjliga vägar från amalgamfyllningen.
För att få så riktigt värde som möjligt skedde mätningen närma tanden, då minskades förluster genom absorbtion genom slemhinnor, lungor, utandning m m.

Detta för att få ett exaktare mått på amalgamets läckage av kvicksilver. (Vid mätning intra-oralt eller i utandnings luft bortser man felaktigt från mängden inandad och absorberad kvicksilverånga. Det ger därmed ett för lågt mått på amalgamets läckage och ostabilitet. Använt som mått på exponeringen av kvicksilver ger det därför ett både felaktigt och mycket för lågt värde. 14

Mätinstrumentet är en mätare av kvicksilverånga (atom absorptions spektrometer) utvecklad av Karolinska Institutet på Centrum för Dentalteknik och Biomaterial.

Mätosäkerheten är mindre än 10% i det området (<1000 µg Hg/m³ luft) och mindre än 20% upp till 2000 µg Hg/m³ luft, därefter är mätvärdena entydiga men med avtagande noggrannhet.

Instrumentet kontrollerades med kvicksilverånga av känd koncentration och kalibrerades mellan varje mätning med medföljande kolfilter. Mätsonden placerades ca 0,5 - 1 mm över occlussalytan i regio 5-6.

Fig 2

Figur 2
Den sedvanliga metoden att mäta utläckt kvicksilverångan

Det var max koncentrationen av kvicksilverånga i detta område som mättes. Vilo koncentrationerna mättes i alla fyra kvadranterna. "Stimulerande" koncentrationer mättes i den kvadrat där man "stimulerat" (t ex putsat).

Patientmaterial
I undersökningen ingick 78 patienter som vänt sig till privat tandläkare för normal undersökning och behandling. Ingen av patienterna hade fått någon amalgamfyllning gjord de senaste två åren (nya amalgam läcker mer kvicksilver). Det gjordes 401 mätningar under en fyra månaders period.

Mätningar
Mätningar gjordes efter olika normala "belastningar" av amalgamet. Som kontroll mättes kvicksilverkoncentrationen mäts i munnen på tre patienter utan synliga amalgam:

Försök 1:  Vilo värde bestämdes före all annan behandling och utan luftblästring eller användandet av sug. (Blästring och sug ökade kvicksilverläckaget).

Försök 2:  Stimulerade värde:

  • Mat.
    Mätningarna gjorde efter att patienten haft "kaffepaus". Ingen tandborstning före mätning.
  • Godis.
    Mätning efter tuggummituggning eller godistuggning.
  • Tandborstning.
    Tänderna borstade med patientens egen tandkräm i 15-30 sekunder, därefter sköljdes munnen med 20°C vatten innan mätning.
  • Profylaxputsning.
    Tänderna putsades med gummikopp och polerpasta (Depurdent®), därefter sköljning och mätning som ovan.
  • Polering, våt och torr.
    Amalgamfyllningarna putsades på normalt sätt med sandpapper, Abba trissa och finirborr i 20-30 sekunder antingen under vattenspray eller torrt.

Resultat
På patienter helt utan amalgamfyllningar kunde inte uppmätas någon kvicksilverånga i munnen.

Tabell 1

Kontroller

mg Hg/ m³ luft

1

0

2*

0

0

36

0

0

0

0

39

0

0

0

0

Mätning av mängden kvicksilverånga hos tre kontrollpatienter utan synliga amalgamfyllningar.
* Hos en patient uppmättes 2 mg Hg/m³ luft i en kvadrant.
Jag bedömde att det låg inom felmarginalen.
Detta värde visade sig - flera år efter mätningen - bero på att det fanns amalgam under en guldkrona. Guldkronan hade lossnat och amalgamet upptäcktes och sanerades. Därefter visade kontroll 0 kvicksilver ånga i området. Jag har senare upptäckt att amalgam under kronor läcker så mycket kvicksilver att det ofta kan uppmätas direkt i munnen..

På patient nr 1 uppmättes 2 µg Hg/m³ luft i en kvadrant. Jag uppfattade det som liggande inom felmarginalen, men flera år senare visade det sig att det fanns amalgam under kronan på just den tanden. Om det fanns amalgamfyllning i tänderna kunde kvicksilverånga alltid påvisas i hela munnen. Vilo värde från 4-416 µg Hg/m³ luft. Hos en patient med bara en enda amalgamfyllning i tand 17 pat.nr.56, (Tabell 2) kunde det trots detta uppmätas kvicksilver i alla fyra kvadranterna (22,72,7 och 12 µg Hg/m³ luft). Detta visar att kvicksilverånga från amalgamfyllningar också höjer koncentrationen av ånga i de övriga mätområdena.

Hos mer än 30% av de undersöka patienterna upptäcktes kvicksilverkoncentrationer i munnen >50 µg Hg/m³ luft - vilovärde - i minst en kvadrant. (Industrins gränsvärde). Alla patienter hade högre värde än 50 µg Hg/m³ luft i en eller flera kvadranter efter tandborstning eller profylaktisk puts.

Fig 3
Mätningarnas medelvärde

Mätningarnas medelvärde

Värdena varierar mycket från individ till individ men är i ännu högre grad beroende av den påverkan som amalgamfyllningen utsätts för.

Om man t ex upprepade den korta tandborstningen efter någon minut fördubblades det i fig.3 angivna kvicksilverläckaget. Bara att applicera tandkräm på tanden - utan att borsta - ökade kvicksilverläckaget till samma storleksordning som vid vanlig tandborstning. Vid torrputsning - i enbart 20 sekunder - uppmättes extremt höga kvicksilverkoncentrationer >4000 µg Hg/m³ luft. Det tog från några minuter upp till mer än två timmar innan kvicksilverkoncentrationen återgick till vilovärdet.

Diskussion
I tidigare undersökningar har man använt olika beräkningsmodeller för att bestämma genomsnittlig exponering, läckage och absorption av kvicksilverånga från amalgamfyllningar 6,13.

Denna undersökning visar att läckage av kvicksilverånga från amalgam varierar kraftigt beroende på belastning och mellan individer. Detta gäller också tiden innan läckaget åter minskar. Tandkrämer finns idag som minskar kvicksilverläckaget även om de kliniskt inte är så verksamma. Kvicksilver läckage från amalgamfyllningar är en komplex process. Det är mycket osäkert att beräkna exponering och absorption av kvicksilver för organismen baserat på korta mätperioder av ånga i munnen eller på att kvicksilver bara absorberas i lungorna. 6,13,15.

Denna undersökning understryker hur ostabilt amalgam är och att flera olika faktorer påverkar koncentrationen i munhålan i mycket stor grad fig. 3.

Vid preliminära undersökningar observerades extremt höga kvicksilverkoncentrationer i munhålan efter puts och polering av amalgam utan användning av sug.

Detta gjorde att kvicksilverkoncentrationen kunde öka till >30 µg Hg/m³ luft i patientens och personalens andningszon. Det innebär en kraftigt ökad kvicksilverexponering inte bara för patienten, utan i ännu högre grad av tandvårdspersonal. Det är inte ovanligt att putsning och polering av amalgamfyllningar sker utan vattenspray och sug. Putsning av amalgam utgör därför en kritisk och kanske bortglömt moment när man önskar minimera personalens kvicksilverexponering.

Undersökningen visar slutligen att olika vardagliga aktiviteter som t ex tandborstning och ätning i betydande grad kan öka läckaget av kvicksilver från våra amalgamfyllningar, vilket åter innebär att den enskilda människans sätt att leva kan vara av betydelse för läckaget och därmed absorptionen av kvicksilver.

Undersökningen visar att amalgam är ett mycket ostabilt och därmed olämpligt material. Trots påståenden om motsatsen.

Litteratur

  1. Malmström, C.: Infraktioner og cuspfrakturer på tænder med amalgamfyldninger: Tidskr. f. Tandl. 1986:6:65-68.
  2. Malmström, C.: Oral miljø forurening. Tidskr. f. Tandl. 1988:8:53-59.
  3. Oden, A. " Tullberg, M.: Cracks in gold crowns cemented on amalgam restorations. Acta Odontol. Scand. 1985:43:15-17.
  4. Svara, C.W., Peterson, L.C., et al. The effect of dental amalgams on mercury levels in expired air: J.Dent. Res.1981:60:1668-1671.
  5. Vimy, M. J & Lorscheider, F. L.; Intra - oral air mercury released from dental amalgam. J. Dent. Res. 1985: 64: 1069-1071.
  6. Vimy, M.J. & Lorscheider, F. L.; Serial measurements of intar- oral air mercury: estimation of daily dose from dental amalgam. J. Dent. Res. 1985:64:1072-1075.
  7. Patterson, J.E., Weissberg, B.G. & Dennison, P.J.: Mercury in human breath from dental amalgams. Bull. Environ. Contam. Toxicol. 185:34:459-468.
  8. Takaku, S.: Mercury dissolution from dental amalgam into saliva. Bull. Tokyo. Dental. Coll. 1985: 26:137-152.
  9. Nylander, M., Friberg, L. & Lind,B.: Mercury concentrations in the human brain and kidneys in relation to exposure from dental amalgam fillings. Swed. Dent. J. 1987:11:179-187.
  10. Eggleston, D. & Nylander, M.: Correlation of dental amalgam with mercury in brain tissue. J. Prosthet. Dent. 1987:58:704-707.
  11. Nylander, M.:Mercury in pituitary glands of dentists. Lancet, I 1986: 442.
  12. Nylander, M., Friberg, L, Eggleston, D.& Björkman, L.: Mercury accumulation in tissues from dental staff and controls in relation to exposure. 1989, to be published.
  13. Langworth,S. Köhlbeck, K.-G. & Åkesson,A.: Mecury exposure from dental fillings. Release and absorption. Swed.Dent.J. 1988:12:71-72.
  14. Berglund, A,. Pohl, L., Olsson, S. & Bergman, M. Determination of the rate of release of intra-oral mercury vapor from amalgam. J. Dent. Res. 1988:67:1235-1242.
  15. Aronsson, A.-M. Release of Hg- vapor from amalgam fillings. Toxicology education. Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
  16. Aronsson, A.-M. Lind,B. Nylander, M. & Nordberg, M.: Dental amalgam and mercury. 1989, to be published.